Segelsällskapet Sjöhästen, Arild
Den 31 juli 1954 anordnades en kombinerad sim- och seglingstävling i Arild, f. ö. den första regattan i Arild. I NST stod den 1 augusti att läsa att simtävlingarna skedde i anslutning till hamnen, rymde skånska toppnamn bland deltagarna och omfattade 100 m, 50 m ryggsim, samt ungdomstävlingar. Den ambitiöse simläraren Lennart Ståhl skötte simskolan, och hans adepter fick möjlighet att visa upp sina kunskaper. Speaker var radiohandlaren och pressfotografen Gunnar Gunnarson. Seglarna tävlade i tre klasser. Över 18 fot (Pelle Wallin i Svanshall segrade), 16-18 fot, samt under 16 fot. Tävlingarna samlade över 1 000 personer, varav 900 betalande.[1] Jolleseglingen i Arild har alltså sina rötter i den äldre snipseglingen och ytterst i fiske och sjöfart.
År 1956 kom den första Långedragsjullen (en s. k. J 10) till Arild. Den följdes av andra kölbåtar och i slutet av 1950-talet fanns fyra snarlika båtar. År 1956 sjösattes i Arild Sveriges första Optimistjolle, byggd av 12-årige Erland Holmström med hjälp av en byggsats från Danmark. En annan raritet var OK-jollen S3. OK-jollen hade konstruerats 1957. En sjöhäst började användas som symbol för Arilds seglande ungdom, bland annat målades en sådan på en klippa på Kullabergs skäldervikskust. Ungdomarna deltog också i tävlingar i Svanshall och Nyhamnsläge.
År 1960 arrangerade sjöhästarna för första gången egna seglingar i Arild. Det är också detta år som Segelsällskapet Sjöhästen anses grundat. Genom den skicklige seglaren och tecknaren Erland Holmström blev Sjöhästen känd och trycktes på bland annat medlemskort och brevpapper. Sjöhästarna kunde även stoltsera med att vara de första i landet med collegetröjor och T-shirts med s. k. flocktryck. Intresset ökade och i mitten på 1960-talet hade sällskapet 80 medlemmar. 25 båtar (17 centerbordsbåtar och 8 kölbåtar) var registrerade i föreningen. Verksamheten sköttes av ungdomarna själva, stöttade och uppmuntrade av ibland oroliga föräldrar.
Vid 1960-talets början konstruerades ett flertal nya jolletyper. 420-jollen såg dagens ljus 1960 och Fireball konstruerades 1962. Fireball hade i likhet med Optimistjollen svensk premiär i Arild. E-jollen (Europa-jollen) konstruerades som en utveckling av den äldre Mothen 1963. Samma år såg den engelska Mirror-jollen dagens ljus, resultatet av en tävling i den engelska tidningen Daily Mirror. Tillsammans med Laser-jollen (1971) fanns alltså en mängd jollar att välja på, inte minst framemot 1970-talets början, då begagnatmarknaden börjat expandera. Alla de nämnda jollarna fann sin väg till Arild.
År 1965 genomfördes det första SM-arrangemanget, då i klassen 505. Tävlingarna med 30 startande båtar blev lyckade och Sjöhästen fick beröm för sitt arrangemang. Året efter fortsatte SM-evenemangen, nu med båttyperna Flying Dutchman och Flying Junior. Detta följdes 1969 av SM för 505. År 1971 var det åter tid för ett stort mästerskap, arrangerandet av EM i Fireball, som av många ansetts som Segelsällskapet Sjöhästens höjdpunkt.[2] Varje år organiserades de s. k. Arildsspelen, då den blodröda sjöhästenflaggan med sin svarta sjöhäst hissades över Arilds hamnplan.
En seglarskola organiserades. Föreningens äldre medlemmar blev instruktörer. Många arildsfamiljer engagerade sig på olika sätt, och ungdomar från sommarstugeområdet Stenedal sökte sig till Arilds hamn. Som undervisningslokal användes ”Ruffen” och som seglarbod samhällets gamla spruthus. Klubben hade två egna Mirror-jollar till seglarskolan, kompletterade med privata Optimistjollar. En arildsfamilj bekostade en öppen följebåt, kallad Träskråttan. Seglarskolan blev mycket populär. Under 1970-talet fanns ett ganska stort antal jollar i Arild: ett dussin Optimistjollar, en handfull Mirror-jollar, fem-sex 420, några E-jollar och några Laser m. m. Många sjöhästar prövade olika jolletyper. Efter Optimistjolle (som man får tävla i upp till 15 års ålder) fortsatte många med större en- eller tvåmansjollar.
Vid mitten av 1970-talet organiserade SS Sjöhästen ett VM för OK-jolle med ett 100-tal deltagare, 1978 genomfördes SM i Mirror med ett 60-tal deltagare och 1979 SM i Fireball. År 1980 var det dags för Klassmästerskap i 505 och 1981 Nordic Cup i samma klass. I den sistnämnda tävlingen kom sjöhästen Anders Avén på fjärde plats tillsamman med Karl-Erik Nilsson från Tjuvkil. Samma duo vann för övrigt år 1981 EM i Riva del Garda.
Anders Avén kom, liksom en annan av 1970-talets sjöhästar, Karl-Mikael ”Bellman” Andersson, att som vuxen verka inom sjöfarten. Därmed var cirkeln i någon mån sluten – tävlingsseglandet hade ju en gång uppstått ur nyttoseglingen. Under 1980-talet avtog jolleseglingen successivt i Arild. En förklaring var att sporten blivit för dyr – den tid när man framgångsrikt tävlade med en hembyggd plywoodjolle var förbi. Vindsurfingen (olympisk klass 1984) blev en ny fluga, men seglarskolan i Arild levde kvar.[3]
[1] NST 1954-08-01.
[2] Nordström 2012; intervju med Anders Nordström; www.arild.se
[3] Uppgifter lämnade av Anders Avén, Anders Ranby och Torsten Rosin, aktiva i SS Sjöhästen under 1970-talet.
Utdrag ur Höganäs Kommuns bokverk, Kullahalvön mellan istid och kommunreformer. Idrotten på Kullahalvöns landsbygd av Inge Jolfson
